Om Slitstål‎ > ‎

Svetsa Skopstål & Slitplåt

Svetsa skopstål

[Allmänt om Slitstål]  [Svetsa Skopstål & Slitplåt]  [Slitage av Slitstål - Stål vs Sten]


Slitstål som skopstål och slitplåt är svårare att svetsa än vanliga svetsbara konstruktionsstål, tex S355. Detta beror på att slitstål har bra härdbarhet. Dina största fiender vid svetsning av slitstål är fukt och för korta övergångar mellan ohärdat och härdat stål vid din svetsfog. Därför är det några saker du skall tänka på när du skall svetsa slitstål som skopstål och slitplåt.


Slitståls mekaniska egenskaper förändras mycket vid temperaturförändringar i stålet. Det härdade stålet har mycket hög sträckgräns och låg slagseghet. När samma stål normaliseras (avhärdas) så krymper det något i storlek och får låg sträckgräns. Skillnaden beror på att stålets struktur inuti förändrats från martensit (härdat) till ferrit (ohärdat). Om övergången från martensit till ferrit i slitstålet blir kort så blir det en sprickbenägen “ärrbildning” som kan spricka direkt efter svetsfogen svalnat, några dagar senare eller när den börjar belastas.


Mjuka hårdhetsövergångar vid svetsen - låt värmen sprida sig

Direkt vid själva svetsfogen blir skopstålet eller slitplåten avhärdad och mestadels ferritiskt. För att övergången till ohärdat inte skall bli för för kort så måste värmen från fogen få sprida sig i slitstålet, dvs svetsa inte för snabbt och låt inte stålet kallna för mycket innan du lägger nästa fog. Men tänk samtidigt på att slitstålet förlorar sitt slitmotstånd när det mjuknar så du får inte bränna för hårt heller. Balansen med det är ett hantverk som varje svetsare måste lära sig och det är lite olika för olika slitstålsorter (beroende på kolhalt och legering). En tumregel är dock att stålet ca 7-10 cm från svetsfogen skall ligga på ca 150-200 grader när du svetsar.


För att övergången från avhärdat till härdat skall bli mjuk så får inte det omgivande stålet vara för kallt. Tunnare stål värms snabbt upp av svetsfogen men ju tjockare och större det är desto mer kyler stålet mot svetsen och desto mer kan du behöva förvärma hela stålet innan svetsningen. Tänk också på att stålet snabbt kan svalna under 150 grader, tex när skopan måste vändas så kan stålet behöva förvärmas igen innan fortsatt svetsning. 


Hur snabbt slitstålet tappar i hårdhet vid temperaturökningen beror på dess kolhalt och legering men grovt kan man säga att svetsbara slitstål börjar mjukna när de blir över 200 grader. Hårdheten försvinner inte direkt och helt över 200 grader, men uppmjukningen av tex slitstål med 0,27% kolhalt börjar ungefär där och ökar med ökande temperatur och den tid som stålet är över 200 grader. Vid 900 grader är stålet rödglödgat och då är stålet så mjukt det kan bli innan det smälter. Även om minskad hårdhet minskar stålets slitstyrka så bör man i första hand prioritera en mjuk hårdhetsövergång så att man får en stark svetsfog. Minskad slitstyrka på slitstålet runt svetsfogarna är oftast att föredra framför spruckna svetsfogar.


Fukt är svetsens fiende - håll torrt och rent

Din andra fiende vid svetsning, fukt, finns överallt närvarande när du skall svetsa. Fukt, dvs vatten, finns i luften, på stålet, i smuts på stålet och i svetspinnar som legat framme. Vatten består av syre och väte, det är vätet som är stålets fiende. När stålet smälter så dras vätet in i stålet och när stålet stelnar så kan det få stålet att spricka.


Att tänka på för att minimera fukten vid svetsning:

  • Förvara svetspinnar i tät och stängd förpackning,

  • Gör rent svetsytorna från slagg, färg och glödskal,

  • Förvärm skopstålet och slitplåten med gas för att driva bort den fukt som alltid finns på ytan,

  • Ha låg luftfuktighet i lokalen, dvs ventilera/vädra (särskilt viktigt om du ofta kör in blöta/snöiga redskap och maskiner i verkstaden).


Slitstål och kolekvivalent

Tillverkare av skopstål och slitplåt anger i regel i sina datablad anvisningar för svetsning av specifika slitstålsorter. Hur stålet reagerar i värme, vilket direkt påverkar svetsbarheten, beror som sagt ovan på dess härdbarhet. Ju högre kolhalt och ju högre halt legeringsämnen ju mer reaktivt i värme är stålet och ju svårare är det att svetsa. Databladen brukar ange ett värde för svetsbarhet, “kolekvivaltenten”, en matematisk formel för att uppskatta stålets svetsbarhet. Ju högre värde på kolekvivalenten ju sämre svetsbarhet. Ju högre kolhalt och ju högre halt legeringsämnen ju högre kolekvivalent. För konstruktionsstål är normen att kolekvivalenten får vara max 0,45. Men ju tjockare stålet är ju lägre bör kolekvivalenten vara för att ha bra svetsegenskaper. Kolekvivalenten är ingen exakt vetenskap och därför förekommer också olika sätta att beräkna den. Dock är det kolet som främst försämrar svetsegenskaperna, legeringsämnena påverkar mindre. Ju hårdare slitstålet är ju mer kol innehåller det i regel och ju djupare det är härdat ju större mängd legeringsämnen innehåller det i regel. “Genomhärdade” slitstål med hög hårdhet är bra för slitmotståndet, men för svetsningen är det försvårande och blir allt svårare med ökande tjocklek. För att maximera både slitmotstånd och svetsbarhet i tjockare stål är det bättre med lägre kolhalt och högre legeringshalt än tvärtom.


Ingen standard för benämningar - titta i databladen

För konstruktionsstål finns standarder och generella benämningar på stålen som betyder samma sak från olika tillverkare. Så är det inte med skopstål och slitplåt. Vad tillverkare kallar sina slitstål och vad de anger om stålets hårdhet är olika mellan tillverkarna, i synnerhet i tjocklekar över ca 35 mm. En del tillverkare har tex mycket höga kolhalter i sina 400 Brinells slitplåtar i grövre dimensioner. Detta för att kunna uppnå hög hårdhet och genomhärdning, men det förstör för svetsbarheten. Samma tillverkare kan också ha slitplåtar benämnda “450” som i samma tjocklek har lägre kolhalt än deras egna “400”. För att jämföra olika tillverkares slitstål gällande svetsbarhet bör man därför titta på kol- och legeringshalterna i databladen.


Val av slitstål

På Partrex är vi noggranna och medvetna när vi väljer skopstål och slitplåt som skall svetsas, särskilt i grövre dimensioner. För tex skärstål i 60 mm som man skall svetsa tandhållare i kan en kolhalt om max 0,22% vara ett bra val. Fråga oss gärna för råd om vad som kan vara ett bra val för hur just ni skall använda slitstålet. Gällande val av svetstråd och svetspinnar och rekommenderade förvärmningstemperaturer rekommenderar vi att man utgår ifrån tillverkarens datablad för den aktuella stålsorten.



Partrex - Slitdelsleverantören


Partrex slitstålsprodukter:


© Innehållet på denna sida är skyddat av lagen om upphovsrätt. All kopiering utan tillstånd är förbjuden.


Ring oss 010-21 20 190 - Maila oss info@partrex.se