Om Slitstål‎ > ‎

Slitage av slitstål - Stål vs Sten


[Allmänt om Slitstål]  [Svetsa Skopstål & Slitplåt]  [Slitage av Slitstål - Stål vs Sten]

Hårdast vinner. Ett ståls motståndskraft mot det slipande slitage från stenmaterial som skopor, plogskär och flak utsätts för beror mestadels av stålets hårdhet. När två ytor nöter mot varandra så kommer den sida med det hårdaste och tillräckligt hållfasta materialet att slita ut den andra mer.

Hårda mineraler med vassa strukturer som dras över en stålyta under tryck griper tag i stålets yta och river av den successivt; precis som ett slippapper på en bandputs. Ju hårdare stålytan är ju sämre tag får mineralen och ju långsammare slits stålet.


Den mineral som slitstål oftast möter i Sverige är kvarts. Kvarts är mycket hårdare än det hårdaste härdade svetsbara stål som kan framställas. Granit och gnejs är de stensorter som mest krossas i Sverige och används i vägar och grundläggningar. Dessa stensorter är sammansatta av flera sorters mineraler där kvarts är den största beståndsdelen. Natursand, som fortfarande också utvinns och används i Sverige, innehåller mycket hög halt av kvarts. Dock är natursandkornen slipade mot varandra under årtusenden så de river inte stålet på samma sätt som krossat material med lika hög kvartshalt. Nivån av kvarts i stenen varierar mycket mellan olika bergtäkter och även inom samma bergtäkter kan det finnas markanta skillnader.


Hur snabbt ett skopstål eller en slitplåt slits ned av tex krossad granit beror till största del generellt av:

  • Stålets hårdhet.
  • Kvartsinnehållet i graniten.
  • Det tryck med vilket stålet och stenmaterialet slits mot varandra.
  • Storleken på kontaktytan mellan stålet och stenmaterialet - finare material - mer kontaktyta - snabbare slitage.

I praktiken och specifikt är det många parametrar som påverkar faktorerna ovan. Tex:

  • Mycket regn ger blöt stenkross som blir tyngre och därmed ökar trycket och därmed slitaget på tex en lastarskopas slitytor.
  • Torr väggbana med kallsnö ger hög friktion och dålig kylning och därför snabbare slitage av plogstålen än slask.
  • Utformningen på redskapet eller tex skoptanden påverkar hur trycket av stenmaterialet fördelas och därmed slitagehastigheten.
  • Hur redskapet körs påverkar slitaget mycket, pga av orsakerna beskrivna ovan.

Hårdhet på stål mäter vi i Sverige oftast med Brinell (HBW). Hårdhet på mineraler anges vanligen i Mohs. Mohs skala är 1 till 10 där 10 är hårdast. Hårdaste mineralen är diamant (10). Kvarts ligger på 7 Mohs hårdhet. Hårdast möjliga härdat stål, som har en Brinell-hårdhet på 700 HBW (approx.), motsvarar ca 5,5 Mohs, alltså mjukare än kvartsen. Däremot wolframkarbid (även kallat tungsten karbid), ligger på 9 i hårdhet på Mohs skala och slits därför mycket långsammare än härdat slitstål vilket tex är mycket användbart i snöplogskär.


Även om inget härdat slitstål är hårdare än den kvartshaltiga sten man bryter eller plogar snö ovanpå så minskar stålets slithastighet med ökande stålhårdhet. I vissa fall kan 50 HBW högre hårdhet fördubbla slittiden på tex ett skärstål på en bergskopa. Ju lägre kvartsnivå det är i stenmaterialet ju mer slittid ger varje brinell. Ju högre kvartsnivån är i krossmaterialet ju mindre skillnad gör varje brinell. I sådana extrema stenmaterial har tex skopans och tändernas design samt maskinförarens teknik större betydelse för slittiden på stålet än 25 Brinell mer eller mindre i stålhårdhet.


Svetsbarheten begränsar hur hårt slitstål man i praktiken kan använda i en bergskopas skärstål. Ett HB500 stål tex, som har 0,27% kolhalt, blir väldigt svårsvetsat i 60-70 mm tjocklek varför ett stål med 0.20-0,24% kolhalt är ett tryggare val. På grävskopor med tänder som både vid nytillverkningen och vid svetsreparationer skall svetsas mycket så är det vettigt med ett skärstål med lägre kolhalt.


Fråga oss om val av stål efter just era behov och förutsättningar så hjälper vi er till en bra lösning. Ibland kan man ge stålhårdhet högst prio, ibland måste svetsbarhet gå före. Allt beroende på hur slitstålet skall användas.


Läs mer:

© Innehållet på denna sida är skyddat av lagen om upphovsrätt. All kopiering utan tillstånd är förbjuden.

Ring oss 010-21 20 190 - Maila oss info@partrex.se